Vandring på nattgammal is

Vanor och rutiner kan vara en trygghet. Men de kan också förvandlas, eller snarare förvrängas, till ett personligt fängelse om man låter tankemönsterna styra ens liv. För vår huvudkaraktär är tyglarna så strikta att han känner sig tveksam till att han kan klara av omställningen det innebär att klippa tånaglarna. Det ska nog gå, men att klä sig i någonting annat än hans rödvita turtröja, det är nog att utmana ödet. Kanske brakar livet ner i helvetet om man utmanar spelreglerna för mycket."Vandring på nattgammal is" är ett porträtt av en ångestriden man som försöker hålla sig över vattenytan.-